Hoberna och staten

Hoberna eller hobbits som de heter i engelskt original, är fiktiva människoliknande personer i JRR Tolkiens sagovärld. De lever i ett samhälle som är lätt att uppfatta som utopiskt. De har mycket god mat och dryck som de konsumerar kopiöst, mycket skratt och en kultur där de överöser varandra med gåvor. De är ganska isolerade från omvärlden och har aldrig varit krigiskt lagda, de har inga inbördeskrig, inte heller verkar de ha några allvarliga konflikter sinsemellan och brottsligheten är låg, enklare tjuveri accepteras.

Fylke, hobernas rike, har egentligen bara två funktioner, ett polisväsende som håller enstaka rövare borta, och ett postväsende som anses mer betydelsefullt av Tolkien själv. Det saknas en politisk överhet förutom en vald borgmästare som har överinseendet över polis och post och presiderar vid fester. En av familjerna har formellt sett ett ämbete med militära funktioner, men eftersom krig saknas är det endast en hederstitel. Familjerna sköter sina egna angelägenheter, underställda endast sina urgamla lagar.

I ett samhälle där staten närmast inte gör någonting blir folk helt beroende av sina familjer, grannar eller beskyddare ifall de blir sjuka, arbetslösa eller drabbas av skador som gör dem arbetsoförmögna, och inte kan driva sina jordbruk, som Fylkes ekonomi bygger på. Samma sak för den som blir gammal eller får barn. Vad händer om skörden slår fel och åtminstone enklare familjer får svårt att mätta alla munnar? När den egna familjen inte räcker till behövs samhällets beskydd eller hjälp från andra familjer.

Eftersom vissa hobfamiljer är betydligt rikare än andra, t.ex. Bagger, som Bilbo, Frodo tillhör och Took och Vinbock som två av Frodos följeslagare tillhör, borde dessa bli beskyddare av flera mindre välbeställda eller rentav fattiga familjer. I utbyte skulle de åtnjuta dessa familjers stöd vid borgmästarval och i andra offentliga sammanhang. Kanske utelämnade Tolkien ett sådant patron och klient system för att inte ägna sig för mycket åt hobernas inre förhållanden. Men en annan möjlighet är att han ville ha det idylliska landsbygdssamhället. Förmodligen drömmer alla människor om ett samhälle som är anpassat precis efter dem, och Tolkien var inte annorlunda. Men att alla får sköta sina egna angelägenheter skulle snart avslöja den enskildes svaghet inför sjukdomar, skador, missväxt, o.s.v. då behövs någon form av ofrihet för att klara livets nödtorft.

Referenser:

Sagan om Ringen